Så här brukar det funka. Första 5 kilometrarna kan jag ligga på rätt bra (i mina mått mätt) ca 5:55-6:05 min/km. Milen tar jag på 60-65 minuter om det finns intensivvård vid målgång. Det innebär en puls på ca 175-185, om det är uppför. Efter ca 45 minuter brukar jag vara tvungen att dra ner på tempot. Pulsen brukar i alla fall ligga kvar på obekväma 175
Det är ohållbart om jag skall hålla på närmare 2,5 timmar
Därför bli taktiken så här:
Struntar i att mäta tempot och har bara pulsklocka med. Håller mig mellan 160-165 (kommer förmodligen innebära tempo 6:20-6:40). Det ryktas o någon bro i början som tydligen skall innebära uppförsbacke. Där tänker jag gå. I min fantasi är jag ju ultralöpare och de går ju i uppförbackarna ;-).
Jag tänker njuta av tillställningen och strunta helt i om det tar längre än målet på 2timmar 15 minuter. Jag kan göra ett försök på måltiden hemmavid i stället.
Visst låter det här som en utomordentligt bra ursäkt för att slippa upptäcka att jag inte tränat tillräckligt för att orka nå mitt mål??
Tio Sekunder tänker jag slå min storerbror med när vi springer "Jättelångt" år 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag tycker det låter jättebra! Kanske frugan inte kommer så långt efter./frun
SvaraRaderaJapp! Kör på puls och gå raskt i uppförsbackarna. Du slipper mjölksyra tidigt i loppet och kommer hålla längre!
SvaraRaderaFör att få ännu mer kraft i benen: Tänk på en rak hållning - öppna upp bröstkorgen så du får maximalt syre till lungorna/blodet som ska vidare till benen. Tryck fram höften lite och tänk frmåt-uppåt-framåt-uppåt...
Klarar du 15 kilometer på 1:38 så grejar du Varvet på din önskade tid. Jag tror på dig.
Håller med Mia. Publiken och den goa stämningen i loppet hjälper dessutom till. Vi syns på Avenyn!!!
SvaraRadera