Ett bekvämt Göteborgsvarv

Precis enligt plan höll jag 170 i puls. Var den under så ökade jag var den över så tog jag det lugnt.

Jag tyckte det var TRÅNGT stora delar av tiden. KUL men något sinkande. Härlig stämning och perfekt väder.

De första 500 meterna var jag tvungen att gå pga kö vid starten. Efter ett tag kom jag in i en behaglig lunk. För dagen ville kroppen hålla 7minuterstempo, så det blev så. Knappt andfådd rullade kilometerna på. Upp och ner för broar och backar. Jag tog mig tid att stanna och dricka vid alla vätskekontroller. Borde nog ha tagit sportdryck tidigare än näst sista kontrollen.

Vi 18 km började benen bli stela. Hade de inte blivit de hade jag varit besviken eftersom att så bekvämt som det hade gått fram till avenyn så kändes det inte som någon uppoffring, och lite jobbigt skall väl en halvmara vara?

Fötterna hade smorts med vit vaselin. En lite ynka pylleliten blodblåsa fram på en av småtårna på vänster fot. Klart godkänt med andra ord. Nu skall ett par större skor införskaffas till de längre distanserna.

Så här i efterhand känner jag att jag hade betydigt mer att ge, extra irriterande eftersom storebror slog mig med 1,5 minuter. Så nu har han bra självförtroende till Jättelångt och kommer därmed gå ut för hårt 


Jag skall ta revansch på Stockholm halvmaraton i höst. Då är det gemensam start och jag har färre ursäkter ;-)

Nu skall jag förska öka långpassen och minska lite till i BMI, så kommer det snart gå fortare.


Och tiden då… 2 timmar 33 minuter tror jag det blev

Snittpuls 170

2574 kcal gjorde jag av med. Undra hur mycket smasken det kan vara…