Duggregn och fyra plusgrader. Tvekade att ge mig ut. Alternativet med gym å löpband kändes inte så lockande för en gång skull. Nä! UT ska jag. Laddade med Sean Banan medan jag bytte om. Målet var lite diffust mer än 10 km.
Jag frös när jag låste ytterdörren, svingade på mig ryggan och gav mig iväg. Första 500 meterna blir jag alltid märkligt andfådd. Förmodligen så andas jag för grunt. Efter ca 2 km började andningen kännas bekväm men låren höll i mot lite. Vid 30 minuter så började kroppen tycka att det här med lugn jogg i duggregn var en riktigt trevlig sysselsättning. Stegen blev lättare och pulsen kändes fin. Funderade på om klockan slutat funka eftersom pulsen låg konstant 158 varje gång jag kollade. Jag ökade lite i en uppförsbacke och pulsen hoppade upp till 164. Allt funkade…
Det blev ca 12 km i ett tempo strax under 7 minuter. Kroppen tyckte det här var bekvämt. Nästa gång blir det lite fortare OCH längre
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar